Först hade jag tänkt göra en skulptur. Det skulle vara något instängt och det skulle släppas ut något. Såsom med känslor, släppa de fria. Men sedan kom idén med en film, och den idén kom upp under Annas och min diskussion om mina idéer.
Vad hur och varför?
Jag
vill göra en film som ska handla om uttryck. Hur man uttrycker sig i
relationer, på vilket sätt människor kan förstå varandras uttryck utan
att ens prata. Jag tänker inte ta bort en diskussion eller ord men
fokusera på blicken.
Om till exempel en människa skulle prata om
något som ligger högt i sina intressen och det faktiskt är sant, då
skulle man kunna stänga av ljudet och ändå märka till att människan är
intresserad av vad den säger. Blicken kan säga mer än vad man tror.
Blicken kan inte gömma de riktiga känslorna. Även om man försöker så går
detta inte. Man kan se ledsna ögon, glada ögon, besvikna ögon,
irriterande ögon, förvånande ögon, stela ögon, förtrollande ögon.
Det beror mer på betraktaren av ens ögon, hur betraktaren ser, märker till dessa skillnader.
Uttrycken
som vi gör är en slags exit för våra känslor. De finns inom oss och de
kan inte riktigt komma ut, om våra uttryck inte visar dem. Jag vet inte
om jag har rätt eller fel, men så känner jag och det är värt att tänka
på. Vara mer uppmärksam.
Bara för att en människa säger att den
mår bra betyder det inte att det är så. Hur kan man förstå det? Jo
genom att kolla på människans uttryck.
Jag mår bra kan man säga på många olika sätt, och det är främst av ögonen som man kan förstå när det verkligen är sant.
Ögonen
ljuger aldrig, frågan är hur uppmärksam betraktaren är eller hur
uppmärksam en betraktare vill vara. Ibland vill man undvika att läsa ut
en blick, för att man är rädd. Ma vill inte ta emot en annans känslor.
Andra gånger vill man det, och det är oftast när personen som man är
betraktaren för är glad och lycklig och det syns. Man ska våga känna
sade en kompis till mig, oavsett om det är positiva känslor eller
negativa. Det folket är rädda för, är oftast att visa de negativa
känslorna och på sätt sätter man in sig själv i en position, där man
ljuger och undviker vad man känner, för att man inte vill visa det för
någon. Man vill heller inte bli dömd när man inte mår bra och därmed så
försöker man så mycket som möjligt att gömma det. Det som uppstår dock
är en krock mellan vad man känner och vad man visar. Saken är den att
blicken och känslorna inte kommer i en krock egentligen, men som
människa tror man att det blir så. Betraktaren förstår dock. Så
egentligen kan man inte gömma sina känslor, förutom om man beslutar att
stänga in sig i ett rum och aldrig möta någon människa igen. Ja men då
kan man gömma sina känslor och sig själv. Hehehä
Ögonen ser hela
tiden, har ni tänkt på det? Även om man blundar så får man bilder i sin
hjärna. Olika bilder på olika saker. Fantasi och kreativitet. De två
sakerna kan man egentligen inte mäta utan det är olika från person till
person, och fantasin och kreativiteten utstrålas inte alltid när man
vill. Kreativiteten kan flöda i en timme och man kan få många idéer på
den timmen, men andra gånger kan det ta dagar, veckor, månader tills man
kommit på en riktigt bra idé eller snarare en idé som man själv tycker
om. Det handlar om vad och hur man vill uttrycka en sak.
När jag
exempelvis kommer på en idé sätter jag i gång med mitt skapande och det
är då jag börjar uttrycka mig. Vilken lögn eller hur? Varje tanke som
man har är ett uttryck, om inte för någon annan så är det åtminstone för
dig.
Ibland tvivlar vi på vilka vi är och vad vi gör för att gå
framåt. Man hamnar i sådant läge när man möjligtvis inte är nöjd med
sig själv. Men egentligen skulle man bara kunna ta en dag och observera
sina uttryck och rörelser och få förståelse för hur man är om man hamnar
i detta läge. Sättet man är som person, är man för att man vill det och
inte för någon annans viljor.
Uttryck. Ska jag kanske fokusera på
uttryck generellt eller på blicken? Det känns kanske som att jag kommer
få ut mycket mer utav att göra det. Jag vet dock inte.
Vad vill jag ha med i filmen?
· Musik
· Ett collage
· En skapande process
· Intervjuer
· Högläsning
· Ett regn av bilder, massa massa bilder (tjiho)
· Olika uttryck, det ena efter det andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar