tisdag 21 maj 2013

Reflektion kring redovisningen av våra projekt.


Redovisningen av våra projekt skedde under onsdagen och torsdagen. Det var väldigt lärorikt att opponera på en annans arbete samt att få kritik för hur man har gjort med sitt arbete, hur andra har tolkat projektet men även sin process, vad som kunde ha gjorts bättre.

Samtidigt som det har varit lärorikt så har det under vissa stunder varit lite för ansträngande att fokusera på varje opposition. Om jag hade fått fatta ett beslut om hur redovisningarna skulle arrangerats, så hade jag delat upp klassen i två gruppen som under handledningarna. Men den här gången hade jag blandat grupperna så att man fick höra nya saker istället för repetition av vad man redan hade hört. Det hade nog varit skönt för både lärarna och oss.

Jag fick möjligheten att opponera på Eriks arbete. Det var väldigt roligt att opponera på ett arbete som man inte visste så mycket om innan man hade förberett sig. Det var mer spännande att se hela processen. Jag försökte använda mig utav lärarnas frågor som hjälp till min opposition och jag frågade Erik efter om han drog nytta av min kritik och han svarade ja. Det blev bra. Han var ganska enkel att följa, han var utförlig med hur han arbetade, med vad och varför. Jag anser att med chansen att få opponera på ens arbete, lärde vi oss hur vi ska bemöta eleverna när det kommer till att kritisera deras arbeten, hur vi vi ska ge konstruktiv kritik.

Lisa var den klasskompisen som opponerade på mitt arbete. Jag gillade hennes opposition för att hon var lätt att följa när hon förklarade hur hon tolkade mitt arbete. Som jag sade då, hade jag själv problem att förklara vad jag ville säga med mitt arbete, därför var det skönt att höra hur hon tolkade det. Hon nämnde saker som hon hade observerat, som inte ens jag hade tänkt på att lyfta upp i mitt arbete. Det fick mig att inse hur olika vi alla tänker och tolkar och det är lika fascinerande varje gång. Som framtida lärare måste man tänka på att eleven inte kommer tänka som oss och att vi inte kommer tänka som hen. Men även om så, handlar vårt arbete om förståelse hur olika vi tänker och skapar.

Den didaktiska frågan som jag har tänkt på sedan vi hade redovisningen var följande:

Hur ska vi som lärare få alla våra elever att vilja kritisera och få kritik på deras arbeten utan att vara rädda?

Det är en fråga som jag har tänkt på eftersom jag, trots att jag är student, har svårt för det. Då kan jag tänka mig att många gymnasieelever också har det.

En bild på presentationen på mitt arbete:




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar