Slutreflektion

Titeln på mitt gestaltningsarbete är:

"Ditt livs historia är en verklighet"



Jag har lärt mig att den första idén som kommer upp när det kommer till att skapa någonting, behöver inte vara samman som den man får till den slutliga produkten. Den kan vara ett steg till ett skapande. Man behöver inte bli frustrerad över att man inte kommit på den slutliga idén till sitt arbete. Jag bytte många idéer tills jag kom fram till att jag ville skapa en tredimensionell bok, men de föregående idéerna hjälpte till i processen. Mitt fokus var på att något relaterat till människan skulle komma ut, att det skulle vara själva exiten.

Jag har köpt mycket material, testat på olika saker som exempelvis film, akrylmålning samt tredimensionella former. Men sedan måste man till slut komma fram till att skapa en idé, det är trots allt ett projekt på tid. De andra idéerna kan man spara till andra tillfällen. Därmed har jag även lärt mig att begränsa mig själv när det kommer till mitt skapande.

Jag har även lärt mig att genom att bara skapa kan man plötsligt komma på olika detaljer till sitt arbete som man inte hade planerat i förväg. Jag håller med våra lärare som säger testa på och se vad som händer. Det blir mycket mer spännande då, även om det kanske inte blir som man tänkt.

Hela arbetet, själva processen, har fått mig inse två anledningar till varför vi fick denna uppgift. Det finns flera men två som jag tänkt extra på.

Den första är att när man blir lärare själv kommer man att ha ett stort urval av saker som man ska lära ut till sina elever och man måste kunna begränsa sig till vissa saker så att man hinner utföra sitt arbete på ett bra sätt med nöjda elever.

Den andra anledningen är att man ska utmana sig själv, testa på olika metoder för att komma till det resultatet man vill med sitt arbete, oavsett vilket arbete man utför. Testa sina gränser.